Lena Grönlund och Jan Hellers tittar på vårt bildspel som startar i slutet av 1800-talet. Här finns bilder från fabriken och samhället. Patrik Olofsson har sammanställt bildspelet.

I många hem finns mattor och filtar gjorda av filt som pappersbruket inte längre kunde använda för att torka pappersmassan. Till vänster syns bitar av filtar, fast tvättade - de var smutsiga när kvinnorna fick dem.

Läs mer om föreningsdrivna Galleri Olika här.

Kvinnors slit med tvätt var ett tema för vår första utställning. Vi visade bilder av tvättstugorna i Långed och beskrev tvättandet. När jag läste böcker om tvätt för att lära mig tvättekniken förr, handlade texterna mer om hygienkampanjer och om hur begreppet hygien utnyttjats i kampanjer för arvshygien, rashygien, etnisk och nationell renhet. Vi citerade också ur avsnittet om Dalsland ur Ludvig "Lubbe" Nordströms bok "Lort-Sverige", en ledsam historia.

I vår andra utställning, i november 2015, var temat affärsverksamheten i Långed och Långbron så långt tillbaka som vi kunde komma, vilket var mot 1700-talets slut. Jag hade sytt en 7,2 meter lång skalenlig Stenebyväg att gruppera alla våra papper med fotografier och berättelser kring. Vi hade många besökare och fick en mängd nya detaljer att skriva ned. Vi planerar att berätta om detta i vår andra bok.

Arrangör av utställningarna tillika författare av denna sida och fotograf: Lena Adamina Waldau

Hur man skriver historia var ett annat tema, som anknöt till temat för Göteborgs konstbiennal (GIBCA). Vi i Långedprojektet har nyligen börjat rota i historien, i arkiv och fotosamlingar. Ännu har vi ingen samlad bild av samhället Långed, men hoppas kunna skapa en sådan så småningom. Våra besökare i utställningarna har berättat mycket som vi kan arbeta vidare med: hur lyckades dessa människor bygga ett folkets hus och starta kooperativ butik? Varifrån fick de pengar och ork? Vi har fått höra berättelser om enskilda personer som ger oss större förståelse för hur orten fungerade.